Idag är det lördag, i tisdags opererades Otto och i onsdags fick jag hämta hem honom. Han har varit pigg, bjudit in till lek, träning och sök. Igår kväll vid Let's Dance skrev mamma att hon hade så ont att hon bad mig köpa med något till henne så hon kunde tänka på annat, handlade p Ica och vi begav oss ut dit. Lyfte Otto vid mötet med Svante, han blir så glad av att se oss att han är klumpig. Det gick bra, jag körde lite agilityträning med Svante innan vi gick in och såg vidare på programmet. Svante blev trött, vilket gjorde att han inte busade och bråkade med Otto då, så det var en bra plan.

Idag skulle vi ha tävlat. I och med allt som hänt så blev det såklart inte så. På måndag ska vi till veterinären på återbesök och se om andra ögat är påverkat, jag hoppas inte det och jag kan inte se att vänstra ögat verkar påverkat som det är nu. 

Om vi ska tävla, och om vi får, så blir det någon med start i slutet på juli. Tror inte hans karens kommer gå ut försen 10 juni dessutom. Min pirat ska komma in i livet som enögd först innan vi ger oss ut också, så blir bra! Jag märker inte i hans rörelsemönster att han känner sig hindrad, han är inte met minsta osäker i vardagen men vill inte ha snabba rörelser mot huvudet. Tror det beror på att han är öm, men också för att avståndsbedömningen fortfarande är lite oklar. Det kommer snart!

Min älskade Otto, min hund och min bästa vän. I förra veckan drabbades Otto av ett irriterat öga. Då hans ögon drabbats av irritation förut behandlade jag som jag alltid gjort, med svalkande ögondroppar som ska hjälpa till att rena och lugna ögat och därefter avvakta för att se om det skulle avta. Under söndagen tyckte jag att Otto blev värre och bestämde mig för att uppsöka veterinär under måndagen. Han fick utskrivet smärtstillande droppar, tabletter samt antiinflammatoriska droppar. Under kvällen blev han mycket bättre och han var pigg och försökte inte längre blunda med ögat. Vi gav honom kvällens sista dos med ögondroppar 00:30 och gick sedan och la oss. På morgonen när jag vaknade hade Otto fått en böld på ögat. Efter samrådan med måndagens veterinär åkte vi in akut till Kumla. Efter undersökning visade det sig att det inte gick att rädda Ottos öga. Det fanns inget att göra, inget som heller kunde ha gjorts annorlunda för att ha räddat ögat. Men vi var tvungna att agera fort, för att det inte skulle spridas till det andra ögat.

Hur resonerar man här? Hur fattar man rätt beslut? När är man inte egoistisk?

Otto har efter tuffa år äntligen blivit bra i sin rygg och slipper medicin, vi har fått klarhet i hans allergi så han slipper kortisondoser och hans hjärta är stabilt och fint trots svagt blåsljud. Han är en glad, nyfiken och framåt hund som vill jobba och vara delaktig i allt som händer. Otto är en trygg individ som inte är rädd för omgivningar och främmande föremål. Han är en hund som glatt går in till veterinären trots allt han gått igenom och som kämpat mot allt som slagits emot honom. Han lyssnar bra på både röst och på teckenspråk, lös som kopplad. Jag känner honom utan och innan, som om vi vore en.

Som hans ägare och bästa vän har mitt mål alltid varit att se tills hans bästa. Jag skulle inte hålla honom kvar hos mig bara för att jag rent egoistiskt inte skulle klara mig utan honom. Men hans tomrum skulle självklart krossa mig. För att vara säker angående det egoistiska har jag alltid frågat veterinären jag mött om jag borde fatta ett annat beslut, men har alltid fått svaret ”Titta på honom, tycker du han ser klar ut? Det tycker inte jag!”. Hans hälsa har alltid gått först, både när det kommer till min ekonomi men också till mitt liv i övrigt. Det är jag som har skaffat honom, det är jag som valde ett liv med hund, då är det också min plikt att se till hans bästa och alltid erbjuda honom just det.

I oktober 2017 bestämde jag mig för att han skulle få somna in efter över ett år med rehab, han hade slutat kämpa och gnistan fanns inte där. Hans rygg hade tagit kål på honom. Efter mycket övertalning träffade jag Johan. Johan som genom en massageliknande behandling gav Otto en nystart. Jag fick hem en superdog samma dag, en hund som hoppade från kontinentalsängen om och om igen som om han inte kunde få nog av att vara smärtfri. Men igår hade inte Otto gett upp. Nu var inte ryggen i vägen, men ögat var. På vilka grunder skulle jag då avsluta hans liv, skulle jag kunna leva med att inte ha gett honom chansen – för att jag var, och är rädd, för vad andra ska tro och tycka? Vore inte det egoistiskt?

Otto var ”oförskämt pigg” enligt veterinären och sköterskan när jag hämtade honom idag. Svullen runt stygnen och andra ögat är stabilt vad vi kunnat se. Han knallade på och tog sig an världen som om han alltid varit enögd. Han fick komma ut på landet och gå sin runda lös som vanligt, jag såg ingen skillnad alls i hans rörelsemönster. Vi åkte hem, han sov i tre timmar och fick sen rastas igen. Sen kom min mamma på besök i två timmar. Han bjöd in henne till bollkastning och efter en stunds lekande somnade han om igen för att sedan väckas av mig för kvällsrundan. Han är precis som vanligt - men enögd. Min älskade Otto, min hund och min bästa vän.

Äntligen!

Idag ramlade äntligen poletten ner och vi fick ett godkänt resultat! Woho! Det var en A-bana och en B-bana, A-banan bestod av myyycket nos - som ni kan se i domarpappret nedan. Han la sig dock ner på slutet trots att banan var väldigt blöt, så det tar jag med mig från den banan! 8an hade domaren dessutom gjort skitkul, riktigt klurig, de kan ni se på klippet nedan.

A-banan

B-banan kändes väldigt enkel momentmässigt. Banan var också något torrare än A, vilket var skönt. Dock var det inte så mycket moment där sitt och ligg krävdes, så det var schysst eftersom underlaget var tveksamt i veckan tydligen. Otto var med mig på ett helt nytt sätt idag på tävling, jag testade att springa med honom innan jag gick in på banan. Tror det kan vara vår nya grej, ska testa det på lördag - om Ottos öga ger med sig. Kommer skriva mer om det nedan. Men jag är väldigt nöjd med rundan, sitt-stå är jag extra stolt över! Den har suttit som sten alla tävlingar nu! 

B-banan

 I onsdags måste Otto ha krockat med Svante. Han har slagit i hans högra öga och är öm, den har kladdat och han har inte alltid velat ha den öppen. Så idag har han fått legat och sovit hela dagen. Jag ska ringa vet i morgon och se om jag kan få komma förbi och se så det inte behöver behandlas. Behöver det behandlas så blir det inget i Degerfors på lördag på grund av karensen. Varför blir det såhär inför/på varje tävling?

Hur söt är inte min prins?  Foto: @idaephoto

Idag var ytterligare en bra söndag! Förra var kanon och även denna fortsatte i samma anda! Vaknade och vek in sista tvätten (hade inte tvättat på 2 månader, så fanns en hel del) och åt sen frukost. Efter det gick Otto och jag en lite längre runda, tanken var att jag skulle åka och simma direkt men jag fastnade vid veckans disk och betade av den. Sen packade jag väskan och åkte och tränade, trots att Mia hoppade av och valde att sova. Simmade i 45 minuter innan jag tog en dusch, sprang in på Ica och handlade innan jag begav mig hemåt.

"Bapelsin gubbjävel..." det enda jag tänker på när jag äter apelsiner! Bra söndagsgotte!

Hemma tog jag tag i alla sopor (insåg nu att jag glömde ta med papper ut...), vi har sortering här och jag drar verkligen ut på att tömma plåt och glas så det fanns en hel del. När det var gjort packade jag andra väskan och tog med Otto ut till parken. Vi tränade en stun, 30 min kanske? Tog inte tid utan gick på känslan. Blev 4-5 stopp med vätskekontroll och hjärnvila, så himla varmt idag! Min termometer visade 36°C i solen mot min husvägg. Vi tränade på stadga i sitt, ligg och stå. 1, 2, 3 steg fram och bak samt sitt, runda, sitt. Han skötte sig jättebra i värmen! Är en svår park att jobba i, alla störningar finns verkligen. Vi varierade med godis och tre leksaker, allt för att jag verkligen ville att han skulle orka hålla ihop hela vägen. Även om det gick lååångsamt lååångsamt på grund av värmen ibland så var han en kämpe!

 En vattendränkt Otto efter passet, sen lunkade vi hemåt!

På lördag är det tävling igen! Då åker bara Otto och jag, vi ska börja om på steg 1 igen och hitta varandra på tävlingsplatsen. Skinka ska med, köttbullar med. Sen medicinen gick ur kroppen är han en helt annan hund! Förutom 4 hg mindre så är motivationen en helt annan med, matmotivationen är sådär alltså. Men nya tag! Ser fram emot det, på kvällen ska jag fira (vilket resultat det än blir) genom att äta middag med bästa Emelie!

Sitter med min fantastiska bokföring. Roligast är att bara föra in i systemet, men sen är det så mycket annat att tänka på. Önskar det satt mer i ryggmärgen, hoppas på att vara mer självständig nästa år. Jag ska nämligen träffa Roger idag som ska hjälpa mig med min bokföring, första gången jag betalar för hjälp. Vi ska kolla milersättning, ett fel jag gjort och sen slutföra deklarationen så allt blir rätt. Ska bli skönt när det blir klart! Vet inte hur jag ska fira, 11 dagar kvar till lön och 109kr kvar på kontot som jag får röra...

  Snart kör vi igång med viltspår igen!

Att ha hund är tusan inte billigt. Betalade precis Ottos räkning hos "tandläkaren" på 3684kr, fy faaasen alltså! Gjorde ju en tandsanering på honom förra året med, har för mig att det blev dyrare då, men att jag inte hade så mycket övriga kostnader den månaden (den här månaden blev det ju lite startavgifter och byten av foder som satte sig på kontot med, men till maj så köper jag en stor fodersäck och börjar fasa över Svante på det också. Han är mer för fisk än lamm, så det blir kanon han, kontot och att slippa sära på grabbarnas mat pga allergi).

Gjort en ekonomiöversikt i Excel sen förra året, förde över den hit för skojs skull. Det här är alltså alla kostader för hund från bankkortet sen februari 2017, med andra ord tillkommer det försäkring varje år på 3600 någonting...

2017:

Feb - 3290kr

Mar - 74kr

Apr - 5575kr

Maj - 0kr

Jun - 504kr

Jul - 3560kr

Aug - 2918kr

Sep - 895kr

Okt - 240kr

Nov - 3220kr

Dec - 734kr

2018:

Jan - 1953kr

Feb - 1469kr

Mar - 2207kr

Apr - 6228kr

 Känns så himla skönt nu dock när man vet att allt i munnen på denna krabat är okej!   

På morgonen rakade jag benen och fixade till mig innan jag gick en sväng med Otto, på vägen hem får jag meddelande från Mia att hon väntar utanför lägenheten. Vi väger oss och drar sen iväg till Hagabadet och motionssimmar i 35-40 min. Efter det badar vi bubbelbad och bastar innan vi sprang in på Ica och köpte brunch. Tog en sväng på Mio på hemvägen, hittat en matta som skulle kunna funka i vardagsrummet - men den är inte mysig!

  Hur mysigt? Jordgubbar, kesella, ägg, majo, Kalles till Mia, färskpressad juice,

mjölkfritt smör, Pärssons vegetariska skinka, Oatlydryck, skagen, tomat, gurka, sallad och tända ljus!

Efter brunchen hängde vi en stund innan Mia åkte hem, då passade Otto och jag på att gå en snabbis ute. Då skriver kollegan att hon ser oss från perrongen, så vi går dit och vinkar av henne! Jag föredrar sele på Otto, just på grund av hans rygg. Men jag har bara en som sitter bra just nu! Provade Metizo och en från Nobby, se satt pissdåligt rent ut sagt. Eftersom vi hade glömt selen och vanliga kopplet på landet så blev det brett halsband och flexi. Otto tycker det är gött!

 Han som inte ville gå hem sen, utan som ville åka tåg...

Skrev ett långt inlägg, så försvann det. Men en uppdatering behövs efter denna vecka!

Otto tappade sin löshängande framtand i onsdagskväll. Av en ren slump så hittade vi den på golvet hos mina föräldrar där han hade varit under dagen då jag jobbat. Såg att en bit av roten saknades, så insåg att veterinärtiden på torsdagen inte skulle gå att undgå. Lämnade in honom på torsdagsmorgonen. Vägde honom också och vågen visar 8kg (!), en minskning på 4 hg, topp topp! Det var vårat mål, men han skulle nog inte må dåligt av att gå ner till 7,8kg ändå. Det försvinner under sommaren!

Efter lunch och efter att veterinären och jag ha ringt om varandra så får jag tag på en av djurssjukskötarna. Hon går och kollar till Otto när jag är i luren, han är trött och väldigt groggy än men fick hämtas efter kl. 15. Pappa hämtade honom då jag jobbade, men veterinären ringde upp mig på jobbet och berättade hur det gått. Flisan var ute, efter mycket pill och tålamod sa veterinären. De behövde inte borra ner i skelettet, utan den satt löst nere i tandköttet tack och lov. Men de hade fått dragit bort en annan tand som satt fram och som också var död. Liksom en till, en trerotad tand, som satt längst in i överkäken. Den sistnämnda sa veterinären var en himla tur i oturen att vi kom in för, det är tydligen vanligt att just denna tand orsakar problem som går upp framför eller bakom ögat. Minns inte exakt allt hon sa, men att de brukar utvecklas inom 6 månader och då bli farliga. Denna tand hade inte gått så långt utan hade blivit upptäckt i ett ganska så tidigt stadie, och eftersom tanden fortfarande var så fin så behövde de inte dela på tanden för att få ut den hel heller. Mycket sker av en anledning, även detta då antar jag. Eftersom allt gått så fint behövde inte Otto så starka smärtstillande, så hans karenstid för ingreppena är 14 dagar. Jag mailade Karlstad och frågade om vi fick efteranmäla oss, de fick vi. Så nu är vi anmälda dit och till Degerfors, Svante blir hemma dock.

 Sov hos föräldrarna i natt, Whiskey saknade Otto

Otto fick ta det väldigt lugnt under gårdagen. Vid lunch gick vi en promenad till jobbet och provade selar samt kollade på fiskar, han älskar det. Efter de fick han sova typ resten av dagen, han var så mör. På kvällen skrev mamma att hon och moster behövde skjuts, så vi körde hem dom och så blev vi kvar hos föräldrarna då jag behövde få däcken bytta på bilen. Pappa bytte dom snällt! Jag klippte Svantes klor och tränade honom i nosework. Polletten hade ramlat ner och han tyckte det var urkul! När Otto körde fick han vänta på bottenvåningen och tvärtom, när det var Svantes tur så sprang han upp för trappen och satte sig framför föräldrarnas sovrumsdörr där jag riggat urvalsbanan. Han satte söket 4 av 4 gånger, så himla imponerad! Ska bli skitkul att utveckla detta med honom!