Otto, Bettan, Ebbot, Maxx, ?

Det var vid det här laget som förra medicinen slog bakut. Tror kortisonet fortfarande verkar nu, tar ju två veckor för den att gå ur helt. Så han har inte haft några dippar på denna medicin. Men eftersom han var så pigg och uttråkad och haft en jobbig vecka så tyckte jag att han skulle gå följa med på Bostonträning i Kungsör. 

Vi tränade vänstersvängar och sitt-stå samt lite ligg. Jag skulle vilja få till dessa snyggare, speciellt sitt-stå och sen läggande utan ett sitt emellan. Vi får jobba på ett tag tror jag, men vi har ju inga tävlingar som vi hoppas på försen i december så vi har hela sommaren på oss att traggla.

Hurttas vintertäcke. Den som används mest!    

Ottos mjuka tröja som används nästmest.
Köpt på American aparell
 

Likadan hundtröja fast i svart
American aparell
   

Rukkas overall, megamysig. Köptes när Otto var sjuk för två år sen och han behövde bada två gånger varje dag så han behövde något som höll han varm i alla minusgrader.  

Ottos första riktiga täcke!
Köptes av mamma och pappa i England
 

Ottos första t-shirt.

FBI mönster till en FBI-hund såklart!  

Ytterligare en av Ottos första tröjor! Superdog!

NYPD tröja. Köptes i USA men var fel storlek... så typiskt...

Gabapenin actavis är det nya för oss nu. Första tabletten togs i morse, får se hur han reagerar på detta. Igen fick jag kalla kårar när jag läste bipacksedeln och bieffekter. Usch. Denna medicin är för människor som har neurologiska sjukdomar eller epilepsi. Om Otto får ett anfall av smärtan från ryggen igen så får vi ge kortison ihop med denna, vilket är bra, eftersom kortisonet ger full effekt efter 1 h typ.

Jag är så trött, så slut i kroppen. Det blev en tuff gårdag för mig och killen. Vid klockan 14 började jag märka av att han skakade och var nojjig. Körde lite akupressur och jag tyckte han blev bättre. Vilade en stund och vaknade av att Otto vägrade slappna och och lägga sig. Gick ut och gick och när han kom in 17.30 blev han superdålig! Gav sprutan som var till för akuta tillfällen men Otto började tugga fradga! Han bara skummade i 10 minuter innan jag fick stop på det med hjälp av köttbullebitar i vatten! Låg vid hans sida i buren och klämde med hjälp av akupressur på lugnande och smärtstillande punkter. 2,5 h gick och han blev inte mycket bättre. Bestämde mig då för att ge Onisor som egentligen skulle ges 2 h senare. Vid klockan 23.30 puttar Otto bollen till mig och hoppar sen ned från sängen för att tugga på sitt nya tuggben.

Han väckte mig kl 7. Ville inte ligga ned och slappna av. Så när jag gick upp såg jag hur spänd han var, försökte ge medicin igen men fragda började. Tryckte i han köttbullar doppade i vatten och efter en stund så släppte fradgan. Fick meddelande av Ingrid (Veterinären. Vi hade haft kontakt under måndagskvällen) att jag skulle skippa medicinen och gå tillbaka på kortisonet. Hade lyckats spruta 90% i min hand så fick kortisonet direkt. Gick ut och han hade rejäl diarré två gånger och spydde två gånger under promenaden. Kom in, spolade av och ligger nu utslagen i soffan och väntar på att veterinären Ingrid ska ringa i eftermiddag. Tror jag skippar min föreläsning, även om han verkar lugn nu. Jag vill inte riskera att han blir sämre när jag inte är hemma...

Såhär såg det ut i onsdags. En rejäl skillnad på onsdagen och fredagen, inte sant? Vid kameran satt Sabina och Persie, så Otto hade liksom en brud där som är redo för SM i agility... inte konstigt han vill dit! Tror dessutom att det var en löptik som gått/kissat uppe i hörnet... Lite skillnad mot fredagen.

Hur ser Ottos framtid ut egentligen? Den frågan fick jag här om dagen, så jag tänkte att jag svarar här.

Enligt Stefan på ReDog så kommer Otto bli smärtfri. Hans kotor kommer inte sära på sig, men de kan stabiliseras/växa klart. Han blir smärtfri med hjälp av dessa tabletter, laserbehandling och vibbrationsplatta. Enligt Stefan kan detta dessutom gå fort om vi är duktiga på rehaben. Sen vad han menar med fort vet jag inte. Han kanske menar 1 år, 4 månader... Jag har ingen aning. Jag önskar att vi är klara till december, han förtjänar att få komma tillbaka till rallybanan snart!

Steg 1: Träffa Stefan för att se över grad av spondylos och lägga upp en plan

Steg 2: Träffa Ingrid och få ny medicin

Steg 3: Träffa Stefan igen och gå igenom laserbehandling samt vibrationsplattan

Steg 4: Fortsätta laserbehandlingen samt vibrationsträningen

Den 22 mars åker vi till Stefan för att fortsätta med steg 3!

Vi kom dit i god tid och gick banvandringen. Otto va rätt stressad efter bilresan (vet inte om han fick för sig något på väg till Västerås sist) så han fick bli med in och kolla på alla startande. Vi körde banan och han kändes väldigt taggad och glad. Många skutt och endast lite sökande i slalomet! Målet var att vi inte skulle lukta mer än 25% av banan, så det målet checkades av klockrent!

Jag är otroligt stolt över grabben! Han har fått ta det jättelugnt för att inte riskera att behöva ta medicin innan tävlingen, så att han gick såhär bra är över all förväntan!

Slutresultatet blev 68p/100p och alltså 2 poäng ifrån godkänt resultat. Hade jag inte klantat mig i slutet på slalomet hade vi sparat 10 poäng och varit godkända. Därför är jag extra glad att jag bara har mig själv att skylla denna gång, ingen nos. Eller ja, 5 poängs avdrag för nos, men de är fortfarande inom ramen för ett starkt godkänt!

Inte nog med detta så fick vi priset "Domarens val". Jag är SÅ stolt! Zandra Beijer imponerades av vår glädje, då menar jag Ottos skutthopp och leende som går från öra till öra. Detta är definitift det finaste priset man kan få! Zandra Beijer är vår förebild i hundsporten, så att få ett pris av henne var jäkligt stort! Kolla bara på kommentaren längst ned på protokollet!